2.1 Avtalsfrihet – med vem kan man avtala
525/2019

2.1 Avtalsfrihet – med vem kan man avtala

Avtalsrätten bygger på ett grundantagande att varje människa är fri att ingå avtal med vem hon vill på vilka villkor som helst. Försäkringsrätten är i denna fråga i huvudsak på samma linje som förmögenhetsrätten såvitt gäller avtals ingående. Av tradition har detta lämnats oreglerat i försäkringsavtalsrätten. Parterna kan fritt ingå avtal med vem man vill utan begränsningar i lag. Denna avtalsfrihet har efter hand begränsats vad gäller konsument- och personförsäkring, där det införts tvingande kontraheringsplikt och skydd mot uppsägning. Utanför det tvingande område följer friheten att ingå försäkringsavtal av avtalslagens regler och av allmänna avtalsrättsliga principer.(1)Jan Ramberg & Christina Ramberg Allmän avtalsrätt (11 uppl. 2019) avsnitt 1.4.2, Jan Hellner, Försäkringsrätt (2 uppl. 1965) s. 66, och 93 ff. och Svante O. Johansson Varuförsäkringsrätt (2004) avsnitt 6.2.1.

I den nordiska sjöförsäkringsplanen finns inga särskilda regler om ingående av försäkringsavtal. Den enda regel som finns är NP § 1–3 om vem mäklaren företräder. Mäklaren agerar på uppdrag av försäkringstagaren i samtliga fall, med undantag då försäkringsgivaren har givit en skriftlig fullmakt till mäklaren att utföra ett specifikt uppdrag å dennes vägnar. I övrigt har Planen inget att säga i frågan; den följer alltså den allmänna förmögenhetsrätten såvitt gäller avtals ingående.